Roligt att Bulan delar med sig av sin syn på studentlivet till er kära läsare, om det nu finns några sådana..
Givetvis, sant som han sade, är det ju ingen som bryr sig om vad den till synes "arbetssökande" Bulan gör på dagtid, eller kanske ska säga kvällstid då det var längesedan man såg Bulan uppstigen från sänghalmen före middagstid. Men för att den till synes helt värdelösa människan Bulan Bjurling inte ska känna sig mindre värd än sin egen skit så ska vi givetvis redogöra vad denna samhällsbelastning sysselsätter sig med.

Svårt att veta när man ska börja, eftersom han inte lägger sig före 05.00 så är det svårt att sätta fingret på när dygnet börjar för Bulan.

Nåväl, väckarklockan ringer runt 07.30.... helvete heller att den gör! Klockan börjar närma sig 12.00, det är dödstyst i Bulans lägenhet och lugnet vilar över Flåsgatan. Bulan ligger likt en jättebaby på sömnpiller näst intill livlös i sin säng, det enda livstecken som hörs är när han drömmande grymtar "Jag vet att du vill, jag vet att du vill". Så fortsätter det fram tills klockan närmar sig 14.00, då vaknar Bulan förskräckt av ett riktigt avgrundsvrål som ekar i lägenheten, det är Bulans mage som skriker, eller snarare vrålar, efter mat. (läs kebab)
Torino hör vrålet och vet att nu är det dags! De brassar på ugnarna på högsta värme och börjar svarva kebaben som aldrig förr!
Och som väntat, 7½ minut senare står han där, i okammat hår och vildvuxen moppe-musche, och de välkända orden hörs i lokalen: "En foppa-special tack! Ingen sås, ingen lök" De orden går numera på rutin. Pizzan kvitteras ut med hjälp av visakort och en nöjd Bulan vankar uppåt mot balkis där kebaben ska avnjutas i höstsolen. Djärvt trotsar han besticken och sliter Pizzan i stycken med sina bara händer och på en halv sekund är pizzan historia, kvar finns bara kartongen, tom och meningslös.
En nöjd och belåten Bulan sitter kvar på Balkis och smälter maten samtidigt som han likt en 75åring svär åt alla som går förbi på gatan. En två timmar senare vaggar han in mot köket, slår på en kanna kaffe och läser igenom AT snabbt efter lediga jobb, hittar inget i stil med " Gjutare sökes" så ägnar resten av kaffepausen åt sportsidorna. Kollar på klockan och ser att den börjar närma sig 18.00, tänker att han är värd lite kvalité-tid med ps3an och slänger i NHL10, där i soffan sitter han tills klockan börjar bli midnatt, rundar sedan av med några avsnitt Färjan. När sedan klockan börjar närma sig soluppgång sätter han sig vid datorn, ögnar igenom facebook och till sist, slänger upp ett inlägg på bloggen och kastar lite skit på Snygg-Oscar, oförtjänt som vanligt.

Så gott folk, så här ser det ut, en vardag med Bulan, ett mönster som följs veckan ut!