Bulan-Anthem

Återigen gryr dagen, över Bulans högra skuldra,
Hungrig är Bulan, ty man på avstånd kan höra hans mage mullra!
5 minuter har gått, och Bulan står i hissen,
lite frussen och ledsen, han har glömt vattnat blomman så den är numer vissen!
Hissan plingar "pling"
Bulan hajar till, han är ute innan man hinner säga "kling"
Ute är det inte mörkt, och snön öser typ ner,
Bulan till pizzaguden ber,
Att dagens enorma kebab-leverans
ej har kommit vilse och hamnat någon annanstans.
Bulan ser sin värsta mardröm han har fasat
att taket på Torino in har rasat.
Bulan rusar fram
genom sitt hår drar han en kam.
Han vill inte vara en fuling,
den där Robert "Bulan" Bjurling.
Han trotsar rädslan och störtar bland brädorna in
för att kunna rädda kebaben sin.
Bulan bulan bulan, förtvivlat han letar
sliter och stretar.
Men han finner ej något gott,
enbart damm och flott.
Ledsen och sårad, förtvivlad och lack,
går han lös på en stackars Audis metallic-lack.
Sakta han åter släpar sig uppåt mot sin säng,
han vill ge någon oskyldig jävel lite däng.
Humöret sällan är på topp hos denna karl,
men idag finns det knappt något annat svar,
på frågan om varför han är så sur,
han är ju hungrig som en tjur.
Med en enorm inlevelse han spelar lite Ps3,
enda tills den stackars dosan blir sne.
När mörkret åter söker sej till Flåsgatans gata,
vrider Bulan nacken av en gammal skata.
Nöjd och belåten somnar Bulan åter in,
han ska drömma favoritdrömmen sin.
Där kebaben växer på träd,
och Bulan har picknick på en pläd!

Text och Musik : Oscar Stjärnesund
Melodi : okänt